Historia

Historia kring Dragsö och dess masonitstugor

Broförbindelse

Dragsö var en ”vild” obebodd ö som år 1906 köps för 75 000 kr av Karlskrona Stad tillsammans med Saltö, Degerskär och Höga Holm, av Johannishus fideikommiss/ Wachtmeister.  Övertagandet sker dock först 1915.

Saltö får sin första broförbindelse med Trossö (Karlskronas stadskärna) via Ekholmen år 1920, då en gång- och cykelbro byggdes och därigenom fick sin första landförbindelse med fastlandet. Dragsö nådde man via Saltö, och där fick man hoppa på stenarna för komma ut dit. Sin första förbindelse med Saltö får Dragsö år 1938, då en gång- och cykelbro i trä står klar.

Intresset kring Dragsö och dess närliggande öar vart stort, speciellt ökade intresset för Dragsö under 1940-talet, då många Karlskronabor började campa och bada ute på ön. Detta ledde till att en ny träbron byggdes år 1945 som var avsedd även för biltrafik, denna träbro ersattes år 1958 av en ny betongbro. Även en ny bro byggs till Saltö (Nya Saltöbron) via Björkholmen år 1965.

Stugor började sättas upp

I och med intresset av Dragsö var stort för att campa och bada började det sättas upp masonitstugor i slutet av 1930–40-talet. De flesta som hade masonitstugor på Dragsö, jobbade på Varvet (pillemasare) eller vid Järnvägen.

Genom åren gjordes skrivelser till kommunen, där det framställdes behov av utrymmen för enklare stugbebyggelse och begärdes att stugorna skulle få stå uppe året om.

Först år 1949 överlämnar Drätselkammaren ärendet till Byggnadskontoret angående område för stugbebyggelse på Dragsö och där framställer de att det finns behov av utrymme för stugor.

I framställan står att stugantal bör hamna runt måttligt antal c:a 10-tal stugor. Planyta på stugan bör ej överstiga 10 kvadratmeter och höjd högst 3 meter. Arrendeavgift bör avse blott den del av marken, som upptages av byggnad samt en begränsning på arrendetid till tre år och dess förlängning beroende hur byggnaden vårdas samt att man ej får uppodla mark eller kringgärda byggnad med stängsel och att området bör i första hand upplåtas till familjer med barn samt anser att arrendatorerna bör bilda en intresseförening.

Samma år gör Provinsialläkarens följande skriftliga utlåtande om stadens badplatser:

En ordentlig plan för dessa stugors placering bör uppgöras, om de över huvud taget ha någon berättigande alls. Kan det vara lämpligt, att stadens fasta befolkning för permanent sommaruppehåll, ofta under dåliga väderleksförhållande, skall flytta ut till områden alldeles utanför stadens knutar och flera personer inklusive barn trängas ihop i ett trångt rum med primitiva liggmöjligheter och i övrigt dåliga hygieniska förhållande? Anser stadens myndigheter, att sådana ”hyddor” verkligen fyller ett behov, föreligger också skyldighet för staden att se till, att den sanitära sidan tillgodogöres bättre, än som f.n. är fallet. Vattenledningar bör framdragas i ökad utsträckning, och gemensamma vattenkastare anordnas inom rimligt avstånd från stugorna (utedass, och sommarvattenledning fanns längs med vägarna).

Tälten (stugorna) fick stå uppe under sommarmånaderna för sedan monterades ner och under icke säsong förvaras i bl.a. brottarklubben Atles klubbstuga, vilka hade etablerat sig ute på Dragsö. Klubbstugan var belägen bakom där det idag finns en affär/kiosk.

En skrivelse kommer 1954 in till Park- och gatunämnden där masonittältägare påtalar att de efter nedmontering har svår att sätta upp stugorna efter vintern förvaring, då virket har slagit sig.

Park- och gatunämndens oro om att låta kolonistugorna stå uppe året om grundar sig på att stugorna kommer byggas om och omgärdas av trädgård med staket och dessutom på vintern göra ett anskrämligt intryck när det är avlövat och inte döljs av träden.

Ett positivt besked kom till slut, där det beslutades att fr.o.m. 1954 fick stugorna vara uppsatta hela året. Viktigt var att stugorna tillses och inte förfaller samt att de inte finns på den sidan av vägen som vätte ner mot sjön, utan alla stugor skulle finnas uppe i skogen. En regel, som inte alla åtlydde, utan stugorna fanns kvar på fel sida av vägen.

Dragsö stugförening bildas

År 1956 kallade kioskägare Gösta Jansson stugägarna till ett möte för att bilda en förening där syfte var att tillvarata stugorna och intresset av Dragsö. Första mötet hölls utomhus vid serveringsborden, som fanns där idag finns en golfbana. Det första uppdraget för styrelsen var att ta fram stadgar, vilket antogs på årsmötet 1957.

Stugföreningerns första stadgar som stugförening antog 16 juni 1957

År 1957 kommer en ny bestämmelse från kommunen angående stugornas storlek. Mått fick vara följande: längd 3,05, bredd 2,15, höjd 2,15. Stugorna skall förses med nummer samt målas i mörkgrön eller röd färg. Taken svarta eller mörkgröna. Arrendeavgift bör avse blott den del av marken, som upptages av byggnad. Uppodla mark och ej hellre kringgärda byggnad med stängsel får göras. Området torde i första hand böra upplåtas till familjer med barn

Arrendeavgiften för stugorna låg år 1955 på 5 kronor, för sedan ökas till 10 kr år 1956 och sedan höjas år 1957 till 30 kr. Höjning på 30 kr för år 1957 var något som inte föll bra in hos den nybildade styrelsen, de protesterade och tyckte att det skäliga priset bör stanna på 10 kr/året. År 1964 var arrendeavgiften upp på 60 kr/året

Kiosken och dess historia

Kiosken och badplatsen har genom åren fungerat som en naturlig samlingspunkt för Karlskronabor och turister samt givetvis även för masonitstugägare och Kolonisterna på Brändaholm.

Kioskägare har varit ett antal genom åren. De har även haft uppgiften att vara campingansvariga.

Matilda Olsson från Karlskrona får år 1936 tillståndsbevis att vid badviken och norra sidan av Dragsö, från kiosk försälja konfektyr, läskedrycker och dylikt, dock under villkor att renlighet skall iakttagas av de saluhållna varorna samt att platsen för försäljningen icke är ostäda med papper och dylikt.

När nytt avtal skrivs 1938 med Matilda får hon även rätt att idka servering av kaffe samt även sälja frukt utöver läskedrycker och konfektyr.

Samlad data av olika och Smått och Gott

Dragsö Campingförening 1956 – 1980

Dragsö Masonitstugeförening 1981 –

Medlemsavgift

1956         5 kr/år

2008    100 kr /år

2024    250 kr

Antal stugor

Enligt arkiverade listor fanns det 122 st stugor som mest.

Men i ett styrelseprotokoll från 4/8 1968 står det att det fanns 130 st stugor.  

1989 fanns 121 stugor enligt lista

1993 fanns  93 stugor

1995 fanns  93 stugor enligt protokoll

2024 finns   88 stugor

Antal medlemmar

1956 fanns 31 st

1968 fanns 30 st

1960 fanns 60 st

2004 fanns 67 st

2006 fanns 80 st

2009 fanns 73 st

2025 finns

Ordföranden genom åren i Dragsö Campingförening

1956-1962    Percy Jarlmark                     

1963-1966    Lathi Svensson

1967-1980    Martin Okmark

Ordföranden genom åren i Dragsö Masonitstugeförening

1981-1985    Göran Redéen                      

1986-1987    Gösta Montelius

1988-1994    Gert Andersson

1995 -2005   Bernt Palez

2006-2011    Ingvar Carlsson

2012-2019    Håkan Thiman

2020 – 2021  Isabell Begger Nilzén

2021-2022    Håkan Thiman

2023-             Magnus Rollsé

Smått och gott

1956 1/7 Kioskägare Jansson, Dragsöbadet kallar stugägare till möte för att bilda en förening i syfte att tillvarataga intressena på Dragsö. Ett 30-tal stugägare deltog. Föreningen bildas och till ordförande väljs Percy Jarlmark. Föreningens namn blir Dragsö Campingförening. Medlemsavgift beslutas till 5kr/år.

1956 -1957 På ett möten togs upp och  beslutades att styrelsen skulle tillfråga Drätselkammaren om det låg något hinder när det gäller uppsättande av en dansbana.

En dansbana skulle höja trevnaden och samtidigt inbringa pengar till föreningskassan.

Denna dansbana skulle enbart avses för dem, som har sina stugor eller campar på Dragsö.

1957 Önskemål från föreningen skickas in till Stadsträdgårsmästaren om flera sopkärl samt att vatten drogs fram till stora plan, så de stugor som ligger längst bort får tillgång till vatten.

1957 Möte hålls på Dragsö med styrelser från Dragsö & Skönstavik beträffande avgifter för stugor, tält och eventuellt kök. Förslag 20 kr för stuga, 10 kr för tält resp. kök, dessutom fri parkering för motordrivet fordon.

1959 12/7 görs en framställan från föreningen till Televerket. Det är behovet att få en telefonkiosk installerad ute på Dragsö. Anledning är om det uppstår eventuella läkarbehov ha tillgång till en telefon.

Den telefon som finns är hos kioskägaren och går nyttja mellan kl 06-22, den övrig tiden saknas telefon, vilket skapar oro hos stugägare och campare.

Svaret Televerket lämnar är att det skall utredas till kommande sommar.

1964 1/6 införs mopedförbud på området

1964 1/1 Får strandvakten en polismans befogenhet

1976  Kommunen via Stadsträdgårdsmästaren har beslutat att ej medge uthyrning i andra hand av s.k masonitstugor på Dragsö m fl. platser.

1981 Går föreningen Dragsö Campingförening i graven, ny förening bildas och tar namn Dragsö Masonitstugeförening den 28/7 (stadgar antas 7/6).

I föreningens presentation till kommunstyrelsen är namnbytet och syfte verka för att stugorna skötas av sina ägare och att det snyggt däromkring. Vi tror också att det behövs en förening för att vi tillsammans skall få dryfta våra gemensamma problem. Vi hoppas också på ett gott samarberte med Karlskrona kommun. Till ordförande väljs Göran Redéen

I stadgarna står att försäljning bör ske endast till inom Karlskrona kommun och även vid upphörande av förening skall tillgångar tillfalla fridtidsnämnde i Karlskrona.

1981 Karlskrona kommun skickar skrivelse till Dragsö masonitstugeförening där de meddelar följande, med anledning av er skrivelse 1981-07-28 beslutat att ny toalettbyggnad skall uppföras på Dragsö camping. Kommunen anlitar arbetslös ungdom. Materialkostnade 100 000 kr täcks med 80 000 kr från parkkontorets kontot , resterande 20 000 kr måste anvisas på annat sätt.

1983 Föreningen har till kommunen önskat 9st vattentappställen, men fick bara 7st.

1984 Parkförvaltning har bett att stugägare skall ha sina stugor ordentligt nummerangivna.

1984 Ordförande informerar att hyran skall delas upp i hyresinbetalning på 2 gånger/år.

1985 Passerkort till stugägarnas bilar delas ut av campingen, med förståelse under juli månad en bil per stuga.

1986 Ordförande får i uppdrag tillskriva Blekinge Länstrafikbolag/Affärsverken angående bussförbindelse till Dragsö. Styrelsen hoppas på svar till årsmöte 24/ 5 1987.

1986 Skrivelse från Karlskrona kommun delger information till masonitstugägarna där innehåll är att stuga nr 2 rivs av parkkontoret och stugan blir borttagen på ritning.

För nattro inom campingområdet har både campare och stugägare att rätta sig efter campingarrendatorenas anvisning om tystnad efter kl 23:00, då bommen skall vara fälld.

Skrivs också att på Skönstavik camping håller masonitstugeverksamhet succesivt att avvecklas.

1988 Ordförande skulle undersöka om varje stugägare kan få en nyckel till bommen

1987 4/3 skickar Karlskrona kommun ut ett papper, att efterfrågan på campingytor har ökat och för att möta detta behov är det nödvändigt att iordningställa fler ytor lämpade för camping. Detta innebär att vissa stugarrenden, vid begäran om överlåtelse, inte kan räkna med att det beviljas rutinmässigt.

En tänkbar lösning kan vara att överlåtelsen av arrendet kan villkoras med att köparen anvisas annan plats inom den inre delen av ön och där får uppföra en ny stuga av samma storlek och utseende som den gamla mot att denna rivs. De stugor som kan bli aktuella för flyttning är de som ligger på ytor, eller gränsar till ytor, som kan nyttjas för camping.

1987 Önskemål från stugägare att bom till området öppnas en månad före och en månad efter turistsäsongen. Samt också att vattentoalett för handikappad är öppen den tid vatten är påsläppt i systemet.

1989 Utedass som föreningen och allmänhet fått till Dragsö vintertid, skulle eventuellt låsas så endast stugägare har tillgång till dessa vintertid pga av allmänheten sköter den dåligt.

1991 Står i en skrivelse att under tiden 1/10 – 30/4 dvs hösten, vintern och viss del av våren är campingområde stängt, vägbommarna fällda och låsta samt all service stängd med undantag för en torrtoalett vilken kan begagnas av alla besökare på ön.

1992 Campingvärd informerar att skjutning av kaniner kommer ske under september

1993 Fr.o.m sommaren kommer båten Axel stanna vid bryggan

1995 29/5 Informerade campingvärd: Ett bomkort per stuga finns att utlämnas till stugägare mot en deponeringsavgift på 300 kr.

Förklaring varför det är nödvändigt med en bom istället för rött ljus, var att en olycka med en liten flicka hände förra året, därför föranledde anskaffandet av en bom.

2006 december Kommunen tar fram ett arrenderavtal på 25 år där de utarrenderar marken till Dragsö Bad & Camping AB. Tiden är satt för möjliggöra en utveckling och investeringar i campinganläggningen med nya uthyrningsstugor, servicebyggnader, pool etc. Arrendet 150 000 kr/år och är indexerat med möjlig omprövning under arrendetiden.

Kommunen överlåter också sina byggnader inom campingområdet för summan 2 518 000 kr till Dragsö Bad & Camping AB.’

2006 december. Kommunen har beslutat anta en detaljplan för Dragsö 1:1

2007 Nya stugnumrering görs av en säkerhetsynpunkt, lättare kunna hitta stugorna.

2009 Påpekan görs att stugägare skall sätta nummer på sina stugor. Det går bra med endast siffror eftersom det kan vara svårt hitta ett M.

2010 Ett förslag var uppe på bilda en gemensam förening mellan Dragsö, Skönstavik och Kålö. Förslaget avslogs av föreningen.  

2010 Föreningen protesterar mot de arrenderhöjning kommunen förslagit från 280 kr/kvm till 630 kr/kvm mellan år 2010 t.o.m. 2012, vilket skall ske i tre steg med 100 kr första året. 57st av stugor deponerar sin arrendeavgift till Länsstyrelsen. Sydöstran har artikel i dagstidningen om kommunens stora höjning.

2010 Kommunens Karl Lindqvist informerar att han fått en fråga från stugägarna, när vatten släpps på, där svarar han så fort vädret tillåter och det är frost fritt.

2010 Thomas Berg informerar att sönerna har köpt varsin stuga. Detta skapar oro bland stugägare. De ställer sig frågan, tänker campingen köpa upp alla stugorna. Thomas dementerar detta att så är inte fallet.

2011 I protokoll från 3/6 står det om föreningen får nytt avtal kommer ett förslag läggas på att byta namn till Dragsö Fritidsstugeområde.

2011 Gör kommunen en stor utredning avseende masonitstugor, kolonistugor och parceller inom Karlskrona kommun.

2011 Föreslår styrelsen till kommunen om önskemål av 5 års avtal i stället för ett års.

2012 Får föreningen ett Självförvaltningsavtal från kommunen, tar hjälp av jurist för att kontrollera avtalet.

2012 Nytt servicehus byggs på västra sida mot Nättraby